Min vän Olle Rapp sög på
tummen tills han var myndig. Därefter sög han på en isglass med namnet
”jättegod” varje onsdag. Jättegod har en smak av brända bär i hallonsås och den
är för Olle ett bra sätt att börja ”Lilla Lördan” med. Olle jobbade tidigare på
ett sågverk som producerade glasspinnar till isglassar och ibland fick de ta
med sig hem isglasspinnar som var lite sneda. Trots isglassarna har Olle ett
varmt hjärta och en gång hade han hjälpt sin systers son med läxan, vilket ämne
det var har vi glömt. En annan gång hjälpte han en överkörd padda till andra
sidan vägen. Tyvärr hade den dött, men den fick ändå komma över till andra
sidan. (på två sätt så att säga)
Apropå andra sidan, nu
kämpar Trump vidare på sitt okontrollerade sätt, idag gäller det FBI-chefen, imorgon
skall han säkert äta isglass med Putin och i övermorgon skall han kanske inte
ljuga. Ni vet det där uttrycket ”Tror han att han är hemma”.
Från tankar om att tummen blir narig efter 10-årsåldern
Från tankar om att tummen blir narig efter 10-årsåldern
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar