Så försvann röstens klarhet och en sky av hostningar tog över dagen.
Esno hade varit på fest kvällen innan och överansträngt sin röst med sång och halsen med starka drycker och den fetaste maten i byn. När han ropade på sin jycke så hördes en torr viskning i rummet och hunden fortsatte att sova. I det här läget gjorde Esno det enda rätta, han stängde igen butiken och hans tänder såg ingen på en vecka. Det tar på krafterna att ha roligt, men det ger en hel del till utövaren. Sedan kan du alltid skylla på en virus som Kalle gjorde julen 1972.

Från tankar om att utan röst kan det bli svårt att få tröst