Den nyköpta hallbyrån väntade på sina gäster
medan bruset från helikoptern närmade sig.
I köket lyckades inte fläkten helt neutralisera
svettdoften från gympakläderna och raden
av de färska, marinerade kotletterna.
Det var den första helgen utan tanke på att de
tidigare redan varit delaktiga i kalaset.
Huset gick under smeknamnet, huset utan pool
ett minne från den tid då våra grannar köpte pool
med sju rum, kök och dubbelgarage i två plan.
Jag längtade redan ut för att möta gästerna
då det plingade till i mobilen. Meddelandet löd
”Vi är något försenade, men väntas dyka upp inom
några dar, kära hälsn. Sivan”. De hade alltså hänt
ännu en gång att Sivan med familj hade blivit
sittande tillsammans med en TV-serie och bara
låtit tiden rinna iväg som en fjällbäck i vårsolen.
Kränkt och besviken fryste vi in kotletterna, men
hade ingen pool att simma av oss frustrationen i.
Nåväl, det kanske ändå går någon bra serie på TV,
tänkte vi och varifrån kom bruset från helikoptern.

Från tankar om att komma sent är respektlöst