onsdag 23 september 2015

Jag ser ut genom fönstret, det är svart, jag ser inget.
Går fram till dörren och kliver ut på altanen, hör syrsor, en bil på håll, men framförallt hör jag
fukten i luften som stöter mot min andning i den ljumma svarta natten.
Är jag lite rädd för ensamheten i mörkret, nej inte jag, men låser och tar ändå med mig
nyckeln när tänderna ska borstas. Rycker till när en fladdermus susar förbi, det prasslar
stillsamt när vår huspadda går sin kvällsrunda, är alltid lika rädd att sätta foten på hans
paddarygg.
Låser upp och det luktar fortfarande rök om kläderna efter brasan med grenar, får lägga ut
dem på vädring imorgon, men då kommer kanske regnet, nåväl jag har ju ändå ett hus som
 skyddar mig mot regn, vind, kyla och missiler.

Från tankar om att ha så mycket och vara rädd för så lite

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar