torsdag 14 juli 2016

I en plyschsoffa bakom kvällsljuset gömde sig ladan i sin praktfulla vårhatt.
Jag trodde, efter att vänt byxorna bak och fram att det skulle bli lättare att hitta hem till mitt riktiga jag och till mamma som själv var försvunnen efter att dragit ut en visdomstand i samma stad som tandläkaren senare skulle gifta sig i.
När sammanträffandena haglar som havssalt i strandkanten blir man både upprymd och nerrymd, fast på en gång. Det får säkert även du när bilköerna släpper sig så att koldioxiden lägger sig som en gröt mellan slussportarna.  Att inte bilförarna tar båten istället. Då hade de sluppit vänta på slussbron. Själv tycker jag att båtsäsongen är för kort, själv är jag ganska lång, isbrytaren i Medelhavet har också en kort säsong.
Och mitt i slussningen och allt ihopa fyller kronprinsessan år på ön Öland med sitt glada leende. I morgon kommer regnet och sedan de andra som också vill vara med och leka.

Från tankar om att en plyschsoffa får vara med om mycket 




   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar