Bollen är på väg tillbaks och även hungern rullar fram.
Han skulle ha ätit frukost idag innan bollarna kom.
Dessa tennisträningar, timme efter timme utan ett annat mål än att bollen skall tillbaks.
Så går solen upp i Milano, tennisracket har fått nya vackra strängar.
Från badrummet tar han några tvålar och lägger dem i innerfickan.
På flygplatsen trodde de att det var knark, han sa att det var smågodis och
åt upp en inför tullaren, på hemresan satt han mest på toaletten.
Tullaren åkte hem till sin fru, Diana som hade namnsdag. Trots att det var hon som skulle firas så hade hon bakat en sockerkaka med ett täcke av vaniljkräm. Han älskade vaniljkräm och utan ett tjockt lager kunde han lika gärna läsa en bok. Diana var så smart så att hon förstod att vaniljkräm var hans eget ord för henne själv. Medan flygplanet gled in i molnet
stod tullaren vid diskhon och funderade på all orättvisa som beror på brist av rättvisa.
Det går inte att göra något åt, utan handlar mer om tur.

Från tankar om att vad som är viktigast i tennis, en bra serve eller två racket