Bussen och jag

 
Jag tog bussen idag. På hållplatsen stod ett antal tjejer och en av dem snackade hela tiden.
De andra åtta försökte då och då, men den snacksaliga tjejen stoppade ner dem i handväskan en efter en tills bussen åkte i väg. Vet inte om hon betalade för alla. Själv var jag mest rädd för att hon skulle sätta sig bredvid mig, så jag gick mentalt ner i källaren och somnade. (på låtsas, fniss).
Då fick jag se att det redan satt en groda vid min sida, fast det var en pensionärsstol. Men, då kom jag på att hur skulle jag kunna jag veta hur gammal grodan var. Dom är ju skrynkliga redan från födseln.
Resten av resan gick bra, men jag visste inte var jag skulle gå av, så jag fick hänga mig i den där linan hela tiden.
Nu är jag hemma i alla fall med de andra idolerna i rutan. Skall någon hitta sin rätta stil och dansa rätt, och se cool ut, och titta alla i ögonen, och se lika van ut som en pensionär. Eller är det en sångtävling?
I natt tar jag två filtar. En tjock och en lång med dubbla raggsockar och varm mjölkchoklad.
God natt!

Från tankar om att den som kan lyssna alltid toppar mot de som bara pratar på