Sitter just på en öde plats på Gotland.
Har ni känt någon gång hur tystnaden helt kan dominera.
Lite konstigt är det ju att något som inte hörs kan påverka oss så mycket.
Det är ju sällan som den smaklösa tisdagsmiddagen blir vald till veckans middag.
Vad är det då för speciellt med denna tystnad som dominerar?
Antagligen att du aldrig hör den i Stockholm, i ditt vanliga liv.
Eller är det att du hör ljud som är så svaga att de inte hörs annars och
dessutom har charm, finess, skapar intresse eller så ovanliga så du måste googla dem.
Några sådana ljud som jag kommer ihåg ifrån idag är:
En sopbil som växlade ner en kilometer bort.
Upptäckte en fågel genom att höra hur den bröt igenom luften.
Hörde hur någon i grannsocknen svor till när hon fick fel morgontidning.
På min promenad kände jag inte igen ljudet när min sko tog fart i gruset och det visade sig senare att ett riktigt stort hål fanns på strumpans häldel.
Ja, det finns många sådana här exempel, men frågan är om huvudfrågan är färdigutredd.
Tror inte det, exempelvis hur andra sinnen tar över. Inte heller hur det påverkar oss.

Från tankar om stor tystnad i en liten del av världen