Vad är det som gör att den som letar efter brister
alltid finner så många och att den ansvarige endast
finner fördelar.
I en dynamik behövs båda typerna.
Den eftertänksamme, lätt deprimerade analytikern
ger balans och substans till den mer psykopatiskt
lagda gåpåaren.
Och så har vi alla däremellan. Vilka skall de heja på?

Från tankar om att det behövs olika typer