Det var något som ringlade fram i gräset.

Adrenalinet slog till, pulsen skenade och jag blev stel som en pinne.
Finns det skallerormar på Gotland eller var det bara en Gotlandssnok.
Nu rörde det sig igen och jag upptäckte den gröna vattenslangen som
elegant tog sig fram mot det nyanlagda kryddlandet.
Jag hade ännu en gång överlevt en hotande tragedi och lugnet la sig
över bygden och ända in i kroppen.

Vet ni förresten att det finns en speciell Gotlandssnok som bara finns på
Gotland och skiljer sig från den vanliga snoken.
Den är något mindre en den svenska snoken och kan både vara helsvart
och fläckig med orange fläckar i nacken.

Från tankar om att hålla lugnet i samband med Gotlandskryddlandsvattning