De blommande trädkronorna bildar tak åt
lungornas volym,
de vajar lätt i morgondimman och vågorna på sjön instämmer.
Bakom husets teaterkulisser blänker hennes silverörhängen
så milt att morgonen har svårt att växla över till en vuxen dag.
Hennes man låter sin grova hand glida ner i den lakritsöverfyllda
godispåsen, de svettiga fingrarna klibbar fast i den fuktiga, mjuka
lakritsen och slottet fattar eld i den sjunkande flygeln.
Allt är över.
Från tankar om att allt inte är
verklighet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar