Snön har slutat falla, men inte börskursen ropar
Benjamin rakt ut i trädgården. Hans fru Severina gör gångar i snön till
hönshuset och till cykelförrådet. ”Du vet väl att gräsmattan skall vila i
februari, gå inte på den i onödan” ropar Benjamin. Severina fnyser lätt i sin mors gamla
lodenkappa med de nyinköpta överdragsbyxorna i klarrött. Sedan startar hon åter
gräsklipparen och fortsätter fram så att gräsklipparen både blir som en plog
och att dess värme smälter resten av snön.
Benjamin suckar tungt, när det luktar bränt från köket och i ugnen ser han att de
drömmar som han bakar har en brunsvart färg. Däremot kanelbullarna som han
bakade förra vintern blev riktigt goda och Severina åt vid ett tillfälle två
stycken. Först den ena och sedan strax efter den andra.
Nu har det varit ett par med trädgård och hus i fem år. Några barn har det inte
blivit, men vi grannar är inte säkra på om de har försökt. Det har varit så
mycket annat för dem och Severinas mamma i Krakow var sjuk under sportlovet. De
är i alla fall glada och ibland blir vi glada när Benjamin och Severina ringer
på dörren.
Från tankar om att trädgårdsarbete ger
både motion och irritation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar