Jag tittade mig runt i lokalen, vid det första bordet satt en medelålders man med yviga polisonger och sin gräsklippare, vid bordet bakom satt familjen Antreseså och sjöng klart men ändå behärskat en typ av hälsningssång, på golvet mellan de två borden låg en servitör med huvudvärk och med en servitris, bordet bakom det andra var ledigt för kvällen, bakom det bordet fanns en stol som var upptagen av en kvinna i vitt som verkade lite frånvarande i sin närvaro, på väggen bakom stolen fanns ett hål att kunna rymma ut i.
Efter den här titten valde jag att återgå till min tomatsoppa med skuren purjolök och två välkokta ägg. Försökte med ett glas vin till, men det misslyckades som vanligt, tomatsoppa och vin hör inte ihop, blev ändå inte varnad av personalen som nu ligger på golvet.
I går var vi i en annan lokal, där fanns en stor-TV som visade en match med fotboll, spelarna hade fina strumpor i olika färger och efterhand blev de smutsigare och smutsigare. En boll rullade förbi och en åskådare åt köttbullar med gräddsås medan hans barn koncentrerat tittade på sin mobiler. De frågade hela tiden om de fick en glass till och hur matchen utvecklade sig. Nu hade åskådaren ätit upp sina köttbullar, men all sås var kvar och han lät sina barn doppa glassarna i gräddsåsen.
Dagen efter de här två dagarna var alla hemma hos hunden och läste sina påbörjade böcker tills det började regna.

Från tankar om att de bästa lokalerna oftast finns lokalt