Buss

I den stora kusinens skugga finns inget nyodlat.
Allt är som vanligt i de höga pallkragarnas jordmassa.
Vad hade vi förvänta oss?
Kanske en frukost med ett glas rött intill ett blommande kålhuvud.
Eller en liten känsla av att komma fri från pandemin.
Är det så att de utrotningshotade pandorna söker sig till pandemins offer.
Får vi en tid efter Covid-19 eller förblir tiden som den är.
Allan Stefansson går fram till fönstret, drar ifrån gardinen,
pyjamasen är gul och ny i viskos, han tittar ut, men ser ingen smittad,
går det att åka med bussen imorgon, han klämmer hårt i sitt månadskort,
går det att använda om bussen är full, gäller kortet då, eller måste han
få ut någon, kanske hjälper busschauffören honom, men hans uppgift
är att få fart på bussen, han är ingen vakt, då är det nog bättre att ta flyget,
de har ju så bra ventilation, med bra filter, förr rökte många utan filter,
det smakade mer, men fler dog, det hjälper inte med munskydd om du
röker utan filter.
Vad är värst: Äta en påse chips fyra gånger i veckan eller att bli smittad av Covid-19?

Från tankar om att åka testade bussar vore nog bäst