All inclusive

Så är det september, sommaren är över, badbyxorna och rakapparaten behöver köras i tvättmaskinen, få bort algerna ur badbyxorna och sololjan ur rakhuvudets knivblad.
Vad väntar vi nu på, svampen kanske, tomten som inte får komma in, eller granen som inte är testad.
Familjen Lundvall deppar, de har sparat hela livet, nu är kontona fyllda, men det går inte
att göra av med dem i den djupa pandemiskuggan. De ville ju resa omkring i världen,
ta en drink under en pigg palm, flyta omkring i en pool med hela resväskan, all inclusive.
En gång i Spanien frågade fru L. om någon på hotellet kunde hjälpa henne med solskadorna, de svarade att solen var all inclusive. Hon bockade, tackade och snubblade över receptionsdisken, istället hyrde hon en dykdräkt, som hon åt middag i.
Plötsligt blev tonen så annorlunda i köket, frun blev rädd, mannen våldsam, allt måste stoppas, katastrofen så nära, då gled dörren upp och hjälpen störtade in i hennes liv.
Han var nog sjuk och den sjuke behöver vård, men det viktigaste är som alltid att den drabbade får hjälp och trygghet. Det har den svenska juridiken och politiken missat och
vi andra som finns runt om, mår så dåligt av det.

Från tankar om att allt inte är all inclusive