Tranströmer
Den sista resan är över och bläcket i Tomas
osynliga penna har stelnat.
Vi finns här nere, du har den bästa platsen i bokhyllan och i minnets vardag.
Dikten lever, vinden för den vidare runt trädgårdssoffan mot ljusa moln.
Från tankar om att Tranströmer inte går
bort så lätt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar