Filmen utspelade sig i koncentrationslägret.

Året var 1944 och syftet var att utrota judar.

Naturligtvis ett fruktansvärt innehåll som skildrades brutalt.

På väg hem kände jag ändå att filmen inte hade gripit tag i

mig eller berört mig tillräckligt. Varför? Varför?

- Denna Oscarsbelönade film.

Var filmen för abstrakt? Fanns det inget som jag kunde

relatera till i min verklighet? Fick jag en historielektion som

jag redan hade fått? Måste det likt flyktingströmmen flyta

iland en liten ensam pojke för att väcka oss. Undrar förresten

hur hans få år i livet var, hann pojken få någon kärlek, hann

han skratta någon gång innan havet sköljde över honom.

När pojken hittades kändes det att man var morfar.

Även i filmen hade en pojke en viktig roll, han hade

samma roll som alla andra judar, att dödas, men var aldrig

levande i filmen.

Från tankar om att se filmen Sauls son