När jag hade betalt parkeringen med betalkortet
var det ca 200 m till stranden.
Det fanns redan en bil på parkeringen. var det ca 200 m till stranden.
19 grader i luften, ungefär lika stor yta moln som blått.
I handen på väg mot stranden, en fällstol, matsäck och ett par badshorts.
Stranden öde förutom en kvinna på mage och ett äldre par på sidan.
Viken låg skyddad för den nordliga vinden och molnen speglade sig i vattnet.
Plötsligt fick jag se, långt därborta att det äldre paret var på väg ut i vattnet,
skulle de våga doppa sig, ja nu påbörjade de sina perfekta sänkningar av kropparna,
vågorna från deras kroppar slog upp mot stranden, jag drog upp min matsäck lite
närmare skogen, de började nu förflytta sig, dock inte med simtag utan
de startade en vattenpromenad längs stranden, vattnet räckte upp till bröst-
korgsnivå, de skred fram som ett kort Luciatåg, de hade just passerat kvinnan
på mage som hade sinnesnärvaro att inte vända sig om och började närma sig mig.
Det fanns något pinsamt över scenariot när deras huvud och halsar förflyttades,
skulle de heja på mig, om inte skulle jag heja på dem, eller skulle jag passa på
att hämta ett par extra solglasögon i bilen. Nu är allt försent, de är snart i linje med mig,
tycker att mannen andas lite tungt medan kvinnan sträcker ut sin bröstkorg med bröst och allt,
ja fegar ur och låtsas jaga en geting samtidigt som paret gör en piruettliknande rörelse,
de hejar glatt och vänder om, jag måste säga något mer en hej, men vad, jag får ur mig
”är det blött”, oh vad töntigt det lät, när svärfar alltid ropade det så var det mer naturligt,
skulle de svara, då ser jag kvinnas mun öppna sig samtidigt som svallen från Cementas
fartyg slår rakt in i hennes tandstatus så att överkäkens löständer plumsar i vattnet.
Hjälp ropar mannen, och jag kastar mig ut i havet med vågorna rakt emot mig,
badshortsen är kvar på land när jag dyker ner kring deras sargade kroppar, jag gräver
mig ner i sandbotten och får ett hugg i handen av tänderna samtidigt som jag greppar
dem, tänderna är räddade, paret är skakat, min hand blöder, jag föreslår att de skall gå
tillbaks på stranden och mannen som var sjukvårdare i lumpen -48 tycker att jag bör åka till
sjukhuset för att få en stelkrampsspruta.
Jag torkar av mig vattnet och spänningen, tar med termosen och matsäcken till bilen,
sätter på varningsblinkersen och åker mycket snabbt mot sjukhuset.
Strandlivet är verkligen intressant.
Från tankar om att det var runt 19 grader i vattnet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar