När Vera skulle inleda uppförsbacken på sin promenad och hade häcken till en tomt på sidan hörde hon argsinta hundskall som närmade sig innanför häcken. Pulsen gick upp för den hundrädda Vera då en katt kommer utrusande genom häcken med en hund bakom sig.
Hundens skall är skrämmande, de försvinner åt andra hållet, men Vera är rädd för att hunden inte skall få tag i katten och istället anfalla henne. Hela tiden hörs en kvinna ropa hjälplöst ”kom hem”, ”sluta”, ”kom hem igen” etc. Så har plötsligt Vera kommit uppför backen, hon kommer då på att hon hade med lätthet kommit uppför den backe som ofta är så jobbig med trötta ben. Stressen med pulsen hade hjälpt henne upp.
När hon går vidare hör hon hundskall igen, nu ovanför henne, hunden sitter uppe i ett träd med en elcykel i munnen och lyckas ändå ilsket skälla. Vera svimmar av rädsla och hamnar bredvid några gula kantareller som hon bestämmer att plocka upp när hon har svimmat klart. Hunden klättrar ner med sin vän schimpansen Sven, de åker tillsammans vidare mot stationen på elcykeln, bakom dem springer en pojke som vill ha tillbaks sin cykel. Vid stationen köper pojken tidningen Fantomen och där kommer hans farfar som jobbar extra efter pensionen, de blir båda glada när de får se schimpansen sluta röka före spärrarna till båten. Kaptenen vägrade ta ombord en stulen elcykel, om den inte hade polisanmälts och havet hade små fina vågor. På färjestationen bodde för tillfället några inhyrda målare med sina färger. En av målarna hade blågrått som favoritfärg, en annan gillade fläskkorv till lunch och den tredje hade gift sig i hemlighet med kaptenens dotter Ulla. Pojken utan elcykel hade sina nya jeans på sig när han fick ta bussen hem. Färjan lämnade nu plats bredvid sig för en bogserbåt och måsarna åt upp fläskkorven för den andre målaren.
Det mesta hade nu lugnat ner sig, hunden var skjuten på en kärra till sin hundkoja och alla andra åt middag tillsammans utan tanke på efterrätt.

Från tankar om att det kan bli kaos när alla kommer tillbaks från semestern