Den rökta laxen smälte ner i matstrupen som när en ko dricker sin tomatsoppa.
Så lite riesling till fisken och den nya nypotatisen från den sandiga jorden. Mums.
Behövs verkligen jordgubbarna en sådan här kväll, nja kanske inte, men det fäster
ju ändå fast pricken över i:et. Ett mycket litet glas Ginja med sina surkörsbär till kaffet.
Nu gäller det bara att byxorna håller när vi kryper in mot sängen i dimman.
Så for vi iväg i drömmarna över gröna ängar, bruna rådjur, silverfärgade sillkonserver,
blåa vattendrag, svarta prästkappor, gula gullvivor, röda brandmän och färglösa
män som försökte göra sig större än andra medan de andra suckade tungt och i
uttråkat skick tog fram sin lånade litteratur.
Från tankar om att laxen rökta smak finns i kroppen och i minnet