Det ljuva draget av smörstekta smultron
hade hon sedan lång tid tillbaks.
Inte lagt det till sig, utan snarare förvärvat det.

Åren hade givit henne en patina som
speglade både historien av ett hårt liv
och värmen hos en omtänksam människa.
Hon hade växt upp i ett stenhus
på getternas bergssluttning och nu levde hon
i dalen nedanför invid den slingrande bäcken.

Den här dagen klövs ett gråblekt moln där ovan
och skatteåterbäringen dinglade ner över gården i dalen.
Vår lilla skatt hade inte långt till skratt och hennes
omtanke kunde expandera.

Från tankar om det oväntade