Klockan är 17:25 och valen ligger stilla under vattenytan.
Den har jobbat hårt hela sista veckan och har nu inte så stor möjlighet att påverka strömmarna.
Imorgon kommer rabatteringen av slutdebatterna starta, men trots Rean kommer nog inte intresset vara stort.
En tomhet finns där redan, men samtidigt en lättnad.
Kommer förlorarna erkänna att de är förlorare eller kommer de att ta fram exempel som:
Min granne, Sture bakom rabatten, röstade på oss för första gången så vi känner oss ändå som vinnare och 1927 hade vi fyra röster mindre och hade inte svärmor hamnat på akuten med sin vrickade fot så hade vi haft en röst till och egentligen tror vi att det har försvunnit röstsedlar från vallokalen i Röstahammar som kan ha hamnat på Valles pub istället för i valurnan och hade Tv-journalisterna vid något tillfälle tagit upp vinstintresset på Postkodlotteriet och inte bara vinstintresset i den sjuka skolan så hade vi säkert vunnit och hade inte Jimmie Å. nät dejtat med spelbolagen istället för med nyanlända Rosa så hade det säkert sett annorlunda ut.
Ja, förlorarna är ofta bäst, men lyckas ändå förlora.

Från tankar om en valspurt