En mås passerade över brevlådan idag.
Det var så vackert,
där den stod, den skogsgröna brevlådan,
med sin stora buk fylld med mycket post.

Måsen kände jag inte igen, men något
sa mig att den hade varit kund här förut.
Fast då flög den nog åt ett annat håll.
Det sägs att en lat mås följer vindriktningen,
men en arbetsam mås flyger dit den ska.
Ja, ibland känns det som att det är motvind
i medvinden, ex. när man skall deklarera.
Vi är nog en del som har deklarerat, flera
dygn i sträck, frivillig återföring av uppskov?,
Ibland känner vi oss som en mes, varför
inte ryta till, när ingen omkring oss tar hand
om ordningen eller oordningen.
Den som ändå kunde flyga ifrån verkligheten,
som en mås. Vore jag en mås skulle jag
skita på alla dumma från mycket hög höjd.
Nedslaget skulle bli mycket hårt och
dagen innan skulle jag äta katrinplommon
eller något annat lösande.
Därefter skulle jag göra en looping över
riksdagshuset och skratta mjukt, men bestämt.
Landa skulle jag i ordningslandet.
Jag lägger nu mina fötter i de nya skorna,
så att de skall lära känna varandra.

Från tankar om att följa vindarnas integration