Vårfloden dränker naturens gamla synder och vänder sig sedan rakt in i källare efter källare.
När vattnet drar sig undan behövs kofot, starka armar och ett snickarhuvud för att återställa husen. Titta på alla gamla torp på landet. De ligger nästan alltid på en höjd där inte vattnet når.
Kvinnan med guld runt halsen och även dinglande från öronen färgar sina ögon blå som havet och nästa lika stort. På något sett passar hon väldigt bra tillsammans med den röda kvällssolen. Båda är på nedgång, men kommer alltid igen.
Plötsligt tappar hjulen fästet på vägbanan, bilen far ut i naturen, ibland ändras allt kring livet, kanske bara genom att inte följa hastighetsregeln, så onödigt, hur många kan bli påverkade,
å andra sidan har du kanske haft tur alla de andra gångerna när du bröt mot lagens hastighet,
på något sett jämnar livet ut sig.

Från tankar om att vårfloden bryr sig inte om några regler