Farbror Ante hade aldrig varit i Kongo, knappt ens i Nyköping.
Han var inte så ovanlig som man. Över 1,5 meter lång, vägde
under 100 kg och hade egna tänder med en del hemska lagningar.
Dock inga tandförbättringar i porslin, men när vi nu pratar om
tänder så kommer man att tänka på hans fina påskbjudningar med
porslin från Gustafsberg. Tänk hur en vacker genomtänkt dukning
kan få den mest segslitna ryggbiff att möra sig i munnen, oavsett
typ av lagningar i munhålan. I botten på dukningen bör det finnas
en duk, som lägger grunden för smakerna och får påskgästerna
att se ut som helnöjda höns på väg till tuppen.
Antes specialdryck till påsk är blandningen: en del påskmust, en del veteöl,

en liten del vodka från Ukraina och över blandningen strös en matsked
utländska jordnötter. Här finns både sötma, syrlighet, styrka och sälta.
Den som kör bil bör dock vara försiktig med både vodkan och jordnötterna.
Vodkan kan göra så att det blir lättare att köra av vägen där ingen väg
finns och blir man då samtidigt rädd så kan jordnötterna fastna i
halsens andningsvägar.
Farbror Ante har alltid brytt sig om sina brorsbarn, men även de som
han mötte i trappan upp till lägenheten eller till tandläkaren. En gång
sa han ”hur liten kan en hund vara och ändå vara en hund”. Ja han sa
även ”vad är det som får en man att älska en kvinna”. Allt var mycket
genomtänkt och ibland låg han säkert och grubblade innan dagen
satte igång. Tänk bara på det som framkom igår om gunghästen.

Från tankar om att i en ren tand blir det aldrig hål/eller att ett rent liv
blir smutsigt till slut