lördag 21 december 2019


Vad är det som gör en människa lika speciell som en människa.
Är det hatet, som uppstår när någon kan få status av det onda.
Eller är det kärleken till den som står i samma busskö utan biljett.
Eller när pappa tog fram en mandelkubb och mjölk ur ryggsäcken
och vi struntade i alla lingon.
När gästerna kom och allt smakade så bra smög den lille rosa huskatten in genom brevinkastet. Den somnade på hallgolvet bredvid katthusses långa ben. Den natten
hann inte solen gå ner innan husse hade gått upp i vikt och det blev varmt igen.
Platta förfrågningar fanns det inte längre plats för och färjan lämnade hamnen på
väg till Berlin. Berlins domkyrka är stor och vacker, Zlatan har samma åsikt om sig själv.

Från tankar om att varje människa har någon gång stått i en busskö

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar