Den färska tanken smakar ofta bra. Just därför att den är nyfödd och ingen har kommenterat den.

Jag som just fått smaka på den och skall analysera den behöver inte bry mig om vad samhällets experter eller vad vänner tycker och känner. Men vi som har lite mäniskokänsla släpper ändå inte på alla våra hämningar. Vi funderar över ”vad tycker den och den, vad är lämpligt eller politiskt korrekt”. Det är ju lite trist att det är så - men ändå oundvikligt - och tänk om just du håller inne med din djupa analys och så säger den där personen som har högt anseende det som just du hade inom dig. Då känner man sig bestulen, kvällen blir trist och grå.
Den färska kanelbullen hade sin dag i veckan. Tyvärr var jag inte i närheten av någon deg, kände mig en aning seg, tog istället en promenad och festade på livets lemonad.

Från tankar om att det inte alltid går att tycka det man tycker