I byrån på altanen bor en vitklädd dam. Hon syns aldrig när det är ljust, men hon älskar att öppna den övre byrålådan när det duggar lätt. Ingen vet hur länge hon har bott där, men byrån är tillverkad på 80-talet av firma Bygdeman. När solen lyser brukar hon vattna sina krukväxter och tugga i sig importerade lakritsstänger med en torr sherry.

En gång försökte hon hyra en ny altan, men hennes byrå passade inte in i omgivningens karga befolkning och hon vände åter till sin plats där hon var född.
Hennes inkomst kom aldrig fram till byrån, inte ens till den understa byrålådan gnällde byråchefen.
Är det så att det beror på att damen är kvinna eller hade det räckt med att byta ut byrån mot ett klädskåp? Svaret är inte givet, men visst är det så att olika möbler har olika status i vårt segregerade samhälle.

Från tankar om att bry sig om byråer