Jag hörde det klucka skönt i mina öron.
Var det en längtanskluck till en sommarvarm havsklippa
eller var det återigen vatten från förmiddagsduschen som
hade trängt sig in under ett skirt vaxskikt.
Alltid svårt att veta vad som är fantasi och verklighet
i detta trängda läge när det börjar pyra från rötter och
naturen önskar sig fram på jordens scen.
Annars ser det lugnt ut i min skogsbacke, inga rådjur som
attackerar fågelbordet, inga katter som smyger på möss,
inga kvinnor som solar sig vackrare, inga ekorrar som
rusar uppför stammar, inga helikoptrar som jagar bus,
inga utomjordingar som är nyanlända, utan bara en
väntan på något.
En gång när Ernst skulle vänta på sin tur i pizzakön så fick
han se kocken bärandes på en katt. Han blev lite misstänksam,
men som vegetarian blev han inte orolig och de flesta stod
kvar i kön. Så kom det in en kvinna i pizzerian, hon trängde
sig fram till disken, köfolket grymtade högt när hon ropade
”tack Ibra, för att du ville ta hand om Pialotta under min dejt”.
Det är ok sa Ibra och hämtade Pialotta från personalutrymmet.
(inte från frysen som du kanske trodde).
Pialotta blev sedan 4 år, Ibra blev 67. Ernst finns det ingen uppgift
om och kvinnan är fortfarande singel. Ernst pizza var förresten god.

Från tankar om att halka på ett vax och hamna i naturen med en pizza