Idag är det sorgens dag. På ICA-Maxi fanns det inga messmörsburkar att köpa.
Det högg tag i bröstkorgen, benen mjuknade och huvudet började snurra av yrsel.
En anställd fick ner mig i kundvagnen, jag kände hur äggen kläcktes under mig när
han körde ut mig i friska luften bland de parkerade bilarna.  Ja la mig försiktigt på
takräcket och andades ut medan personalen hurrade nedanför mig.
Efter den pärsen kändes det som att dagen bara kan bli mysigare. Hos grannen
Svedde, kände jag röken från grillad gris över planket och tänkte snart är det jul.
Ska bli kul. Jag får hitta på en anledning att ringa på hos Svedde vid middagstid.
Jag vet att de brukar äta 18.35, så jag ringer på någon minut tidigare och hör om
de har några extra skosnören som jag kan låna över helgen och samtidigt ser jag
otroligt hungrig ut och berömmer den goda doften från grillen. Får jag napp så
kan det bli en kotlett till mig.

Från tankar om att det kan ordna sig till slut trots messmörsbrist