måndag 11 september 2017

Efter pausen behövde vi alla en tid då vi kunde slappna av och tänka på något riktigt kul.
Min kompis Ingo försökte tänka på när han gifte sig, men efter en kvart kom han på att han inte är gift. Annars är han en riktig vän och förra veckan visste han både vad jag heter och vilken färg jag helst vill ha på mina blå knästrumpor. En annan person som helst ville diskutera det norska valet blev helt knäckt då jag berättade när jag svimmade i Holmenkollens underbacke. Det var så högt och hopparna började 50 meter högre. Jag kommer aldrig syssla med backhoppning, däremot hoppar jag gärna över inlagd sill. Tänk att någon kommit på att förena sillens smak och konsistens och sedan kalla det för mat. Men alla är ju nybörjare någon gång och speciellt i början.
Applåderna efter pausen svänger runt de nytapetserade väggarna och berör taket så att lampan börjar svaja i takt med melodins själ. Varför tror så många att flera tycker lika dant som de själva gör, istället för att fråga vad de tycker.

Från tankar om att pausar är viktiga för att klara av kommande pausar      

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar