Vintern ligger vit i samhället.
Vissa vallar skidorna, mindre rörliga frostar av frysen.
Andra ligger kvar i sängen och ser på, när flingorna faller över påslakanet.
Ni som har vallat. Se till så att vallan torkar snart för på onsdag blir det varmt igen. Om ni bor kring huvudstan gäller detta. Bor ni i Kiruna så kan ni skida till jul.
Igår var vi vid Lida friluftsgård. Jag har inte sett så mycket vinter på länge, fylld med pulkor, en massa barn, några föräldrar och en jättelång kö till fikat. Dessutom låg dimslöjor över sjön och bredvid dem låg skidspår och några åkare bredvid varandra i snön. Härligt helt enkelt.
Imorgon är det måndag, många jobbar, det är tomt i Lida, pensionärerna åker på lunchträff och laddar upp inför tisdagens pensionärsrabatt på matbutikerna och vissa söker jobb.
       På verandan stod Kurre och kramade om sin fru som hade varit försvunnen sedan han gick på toaletten. Nu var de återförenade, de kunde inte släppa armarna omkring varandra, deras själar vandrade mot varandra och nu bäddade de rent till natten. Sedan den dagen kunde de aldrig mer vara ifrån varandra och bakom dem dalade solen ner genom den röda kvällshimlen.

Från tankar om att samvetet borde vara lika vitt som marken