En vit tofs rör sig bort i skogen som även den är vit.
Rådjuret stannar upp och nafsar bland riset i snön.
Det kanske var den som skällde hest under nattens timmar.
Finns det något bättre än att kombinera en nattkissning med detta.
Därefter lägger jag mig på höger sida och drar upp täcket med extrafilten.
Värmen tar tag i en och snart återvänder jag till drömmarnas värld.
Vet att nattens resa tog mig till en buss i (kanske) Sydostasien. Mina långa knän satt fast i ryggstödet framför mig, en flodbåt flöt förbi med en get utanför fönstret, busschauffören frågade om jag ville köra bussen, jag satte mig i förarsätet, men fick inte igång motorn, en flicka knackade på dörren, hon hade en rosa tårta i handen, hon gick runt och bjöd alla i bussen, samtidigt öppnade hennes bror lastrummet för väskorna och slängde dem i ett nät som var spänt över floden, bussen startade, flickan med tårtan visade på kartan vart vi skulle åka, nu satt jag på mitt säte igen, jag var törstig och ropade rakt ut i bussen om någon hade vatten till mig, hela floden är fylld svarade en liten gubbe,
i nästa sekund tar jag på mig skidorna och följer spåren ut mot den frysta myren, i det lilla huset får jag varm mat och hett vin, jag sätter mig i en vilstol strax innan väckarklockan ringer.

Från tankar om att natten bär sina spår